"Ny generation" av David Wretling

Den står mitt i Stugun, på den plats som utsågs av skulptören David Wretling själv. ”Öster om bankhuset, norr om allmänna vägen och väster om Klockarvägen”. Skulpturen heter "Ny generation".

En vanlig dag är det många som vilar sina ögon på den några ögonblick. Somliga har växt upp med den och ser den utan att reflektera vidare, andra kanske undrar varför det står en staty där, och varför den föreställer det den gör. Oavsett vilket, ska vi här försöka oss på en liten historik som tar sin början under det tidiga 1970-talet.

Det var en tid då den senaste stora kommunreformen stod för dörren; Stuguns, Fors och Ragunda kommuner skulle vid årsskiftet 1973-1974 komma att gå samman till en. Stuguns kommunfullmäktige beslutade 28:e december 1971 att anslå 25 000 kronor ”för hugfästandet av minnet över Riksdagsmannen och Talmannen Anders Nilsson, samt uppföra ett minnesmärke över Stuguns kommun”.

En kommitté bildades med John Pettersson i spetsen, och de kom snart fram till att medlen borde användas till att ”låta för bygdens förskönande uppföra en staty”, skapad av den då mycket kände skulptören David Wretling. Verk av honom fanns, och finns även idag, på många platser runt om i landet, så det fanns gott om referenser att ta del av inför beslutet. Som kuriosa kan vi nämna att David var morfars bror till den idag välkände komikern och författaren Olof Wretling.

Men åter till pudelns kärna. David Wretling tog på sig uppdraget, Herman Bergman utförde själva bronsgjutningen, och prislappen för allt landade på 70 000 kronor. Efter att det lokala näringslivet och två banker lagt till det som fattades efter kommunens grundplåt på 25 000, kunde beställningen göras.

Wretling kallade sitt verk ”Ny generation”, och består av en häst med ett gossebarn på ryggen, samt en man som står bredvid och håller hästens huvud. Det fanns två tankar med att avbilda just en häst. Dels att hästen har varit ett helt nödvändigt hjälpmedel i jord- och skogsbruket, och dels möjligheten att avbilda den utan sadel eller tyglar. Mannens roll är att visa hur någon erfaren hjälper den nya generationen, medan avsaknaden av tyglar ska visa att ”inget ska få hindra ungdomen i dess utveckling och framåtskridande”. Vi kan också tolka in att den gamla kommunen lämnar över till den nya oprövade, som än så länge rider barbacka och tygellöst.

Omständigheter gjorde att avtäckningen inte förrättades förrän 1976, närmare bestämt den 21: a augusti. Då hade man med god marginal blivit Ragunda kommun, och förseningen hade inte tagits emot särskilt väl av konstnären. Han påstås ha sagt att han ”aldrig skulle ha sålt konstverket om han hade vetat att det skulle bli så här”.

Nu blev det ändå bra, och Ny generation har i skrivande stund prytt sin plats i ett halvsekel. Själva avtäckningsdagen var storslagen i den tidens anda, och bjöd på högtidstal av bland andra Landshövding Hans Gustavsson, vars avslutande ord löd ”måtte den Nya generationen föra med sig en ljusare framtid för Stugun”. Därtill underhöll Fors-Ragunda Brasskvintett, Stuguns Sångkör och flaggviftande barn. Kaffeservering hölls i Hembygdsgården, och senare vankades middag på Nornan. Så när du nu ser statyn, om det så är första eller miljonte gången, kan du tänka på att ungdomen kan ges fria tyglar så länge den äldre generationen håller hästens huvud.

Eller så tänker du på något helt annat.