Föreningsliv

Vill du veta mer om våra föreningar? Här hittar du berättelser från några av alla föreningar som finns i Ragundadalen. Du kan också söka i vårt föreningsregister.

Föreningsregister

I Ragunda finns många olika föreningar. Vad vill du göra på din fritid? Vill du vara med och engagera dig?

Här finns vårt föreningsregister Länk till annan webbplats.

Selets Hembygdsförening

Det här handlar om en ung förening i en gammal by. Efter ett hemvändararrangemang i mitten av 1990-talet kände flera personer att det skulle vara bra att ha en förening för framtida festligheter, och så blev det. En timrad loge skänktes, och snart gjorde den nybildade föreningen en tillbyggnad med kök och toalett. För att klara drift och underhåll av byggnaden har man under flera år haft Bingo under sommarmånaderna samt Skörde- och fritidsmässa i augusti. Båda låg nere under Coronarestriktionerna, men Bingon är återupptagen, och sommaren 2023 kör man fredagsbingo 12 fredagskvällar mellan 26:e maj och 18:e augusti. Marknaden ligger tills vidare kvar i sin malpåse. En udda företeelse i föreningens verksamhet är en handdragen färja över Ammerån. Delar av byn ligger på södra sidan av ån, och det har funnits färja åtminstone sedan tidigt 1900-tal. Under 1940-talet fanns funderingar från statligt håll att bygga en bro över ån vid Selet, men beslutet blev att bygga bron vid Skyttmon. Då fick Selet istället överta den gamla färjan från Skyttmon.

Nu har Hembygdsföreningen precis beviljats stöd via Leader 3sam för att rusta upp färjan och även göra ett forskningsarbete om historiken kring färjetrafiken. Selets Hembygdsförening är således en förening som både ser bakåt och framåt.

Ragunda skoterklubb

21 mil skoterleder som ska röjas under sommarhalvåret, och trampas, sladdas och markeras under vintern. Sannerligen ett imponerande beting för denna nu drygt 40-åriga klubb med bas mitt i kommunen. Klubben ingår i Ragunda skoterallians tillsammans med Selsådalens, Österede-Västerede, Stuguns och Fors skoterklubbar, vilket främjar samarbetet och syftet att underlätta och organisera skoteråkningen i kommunen.

Klubben förfogar över samlingslokalen Sven-Perskojan, som ligger några kilometer norr om Färsån. Där kan man ha aktiviteter under tak, som exempelvis årsmötet. Annars har man byggt vindskydd med eldstäder på flera platser, som är populära samlingsplatser under den femte årstiden.

Klubbens intäkter kommer från det kommunala ledbidraget, samt de egna evenemang och medverkanden man mäktar med. Det enskilt största är deltävlingen i Guldhjälmcupen, som klubben arrangerar i Kullstabergets skidanläggning. Då handlar det om att med veteranskotrar köra så snabbt som möjligt längs en markerad bana uppför skidbacken. I år hålls tävlingen den 11:e februari, vilket är noga planerat för att backen ska kunna återställas ordentligt inför sportlovet. Klubbens ordförande, Kristian Näslund, förklarar att trots cirka 300 medlemmar så dras man med samma dilemma som föreningslivet i allmänhet.

–Det blir en liten tapper skara som får dra det stora lasset. Annat är det vid Guldhjälmscupen,då är det populärt att vara funktionär. Och tur är det, för det är ju en förutsättning för att vi ska kunna ha en deltävling här. Det arrangemanget betyder mycket både för klubben och för hela bygden. Och apropå hela bygden, så finns nu alla skoterleder i kommunen på www.naturkartan.se Länk till annan webbplats.. Det är en riktigt användbar karttjänst, där man också kan se sin egen position på kartan, och planera körningen på ett bra sätt.

Stuguns skidklubb

Det här handlar om en anrik klubb, och som så här under sitt 105:e verksamhetsår ännu är vid god vigör. Under en rad år var man fusionerade med orienteringsklubben OK Gjurd, men sedan orienteringsintresset falnat, har man återgått till att satsa på skidåkning, och faktiskt i viss mån även friidrott under sommarhalvåret. Under höstarna bedriver man barmarksträning, men så fort snömängden medger startar skidskolan och träningsgrupperna.

Den här säsongen erbjuder man skidskola för barn födda 2016-2018, och träningsgrupper för födda mellan 2008 och 2015. De minsta lär sig att med liv och lust runda plastkoner och hantera små hinder på en liten plan yta intill själva skidspåret, där de äldre passerar på sina träningsrundor.

Klubben förfogar över slingor med längder från 600 meter till 1 mil, men på träningskvällarna används de kortaste sträckorna, så att man passerar stadion flera gånger, och får fler tillfällen till råd och stöttning från ledarna. Klubbens medlemsantal brukar passera 200, och det är en ovärderlig källa att hämta funktionärer ur, inte minst som klubben årligen sedan 1977 har arrangerat ungdomstävlingen Lillknösen, och som i år går av stapeln den 5:e februari. Namnet kommer sig av att den är en utveckling av seniorloppet Häbbersknösen, som klubben arrangerade årligen mellan 1920 och 1988.

Förutom vid Lillknösen planerar klubben den här säsongen att vara representerade vid ett tiotal ungdomstävlingar på distriktsnivå, vilket bland mycket annat kräver en väl fungerande styrelse. I spetsen för den styrelsen finns ordförande Ingela Granlöf som en god organisatör.

–Det är mycket jobb att hålla ihop all den här verksamheten, men så roligt att se uppslutningen. Ikväll har vi 6 ledare igång, som tar hand om ett 30-tal barn och ungdomar. Och så samsas vi förstås i spåren med helt vanliga kvällsmotionärer. Visserligen kan skidåkare kallas för individuella idrottare, men det är ett stort lagarbete att få allt att fungera.

Hammarstrands Rodelklubb

I slutet av 1950-talet gjordes stora investeringar för att göra Hammarstrand till en vinterturistort. Då byggdes skidanläggningen Kullstabacken, och några hundra meter västerut även en Bob- och Rodelbana. Den var som längst 1200 meter, men är numera reducerad till 600 meter.

Redan 1960 bildades klubben, då under namnet ARTA bobklubb, vilket var en akronym för AB Ragundadalens turistanläggningar. Numera har man breddat verksamheten till att även innefatta snowracer och alpinrodel. Detta kör man i en parallell bana som görs i ordning med pistmaskin, till skillnad mot Bob, Rodel- och Skeletonbanan som är uppbyggd av trä och betong, och där underlaget är is. Banan har varit plats för 5 VM, 4 EM och 8 världcuptävlingar.

Efter några decenniers törnrosasömn har nu anläggningen rustats upp, och som Sveriges enda platsbyggda bana, blev den åter en viktig träningsbana under åren med reserestriktioner. Man har nu cirka 100 medlemmar, varav bara en liten del är aktiva, och söker ständigt fler funktionärer till såväl banarbeten som kringaktiviteter.

Tidigt i januari startade arbetet med att isbelägga rodelbanan, vilket går till så att man skottar i snö som vattnas fast i underlaget. Den jämnas till med murarslev, och sedan duschar man med vatten tills allt är istäckt. Det behövs oräkneliga ideella arbetstimmar för att få banan i ordning, bara målkurvan tar ungefär 2 veckor. Drömmen i år är att isbelägga ända upp till 600-metersstarten, och ett minimum är 300 meter. Vädret och de ideella krafterna kommer att avgöra vilket.

Vid 2023 års första isläggardag fanns klubbens ordförande Thomas Reinelöv på plats som spindeln i nätet tillsammans med hustrun Siv, dottern Malin och barnbarn. Utrustade med vattenslang, spadar och murarslevar fanns de från Afghanistan nyinflyttade herrarna Ali och Kadir, tillsammans med de rutinerade rodelrävarna Tull Anders Bergkvist och Anders Söderberg. Den sistnämnde körde för Sverige vid OS i Lillehammer, Nagano och Salt Lake City. Vurmen för kälksport håller i sig, och han och familjen lägger mycket tid i Hammarstrand.

–Vi har jätteroligt här, både när vi bygger och när vi åker. Men vi behöver bli flera som hjälps åt. Om allt går bra öppnar vi banan i februari, och då kan alla som vill komma och åka.

Under veckosluten är även naturbanan strax intill öppen för allmänheten, och i priset ingår både kälke och skjuts upp till starten. Sedan är det bara att åka så många gånger man vill och orkar.

OK Forsarna

Som det går ana av namnet har man varit en orienteringsklubb, men numera ligger fokus på längdskidspåren och skidbacken. I kommunen finns 3 utförsåkningsanläggningar; Jannebacken i Stugun som drivs av Stuguns Alpina, Kullstabacken i Hammarstrand som drivs av ett lokalt företag, och så OK Forsarnas backe som ligger i Bispfors. Närmare bestämt alldeles intill det gamla Skogsinstitutet, numera konferensanläggningen Älggårdsberget. Klubbens längdskidspår utgår från idrottsplatsen Östervåg, med belysta 1,4 och 2,5 km, och ett delvis obelyst spår på 7,6 km.

Men åter till backen. Den är 400 meter lång med en fallhöjd på 70 meter, och där har klubben också ett hus med café och ett rum för uthyrning av skidor och pjäxor. Uppför tar man bygelliften, och på nedfärden glider man på enbart natursnö som jämnats till och packats med klubbens egen pistmaskin. Vintern 22-23 hade man efterlängtad säsongspremiär 12:e februari, och sedan finns ett arbetsschema för funktionärer fram till 2:a april. Ingen vet förstås hur lång skidsäsongen blir, utan det är som den återkommande liftvärden Janne Forsberg säger, att ”vi får ta en dag i taget, det är bara att rätta sig efter vädret. Så passa på och åk medan det går.”I caféet finns förutom fika och godis även varma mackor och korv med bröd.

Hit hittar inte bara skidåkarna, utan också bybor som tar en promenad eller en biltur för att träffa folk, få sig något gott i magen, och samtidigt stötta klubbens verksamhet.

Ridklubben Östjämten

Det är en livaktig förening som huserar i Ammeråns hästsportcenter i den östligaste delen av byn Döviken, alldeles intill Rv 87. Själva ridhuset har funnits sedan tidigt 1990-tal, medan ridklubben bildades redan 1978, och hade tidigare sin verksamhet på andra platser.

Nu har man över 200 medlemmar och cirka 80 ridelever som fördelas i olika grupper efter ålder och färdighet. Klubben har 10 egna hästar, och även 8 boxplatser som hyrs av andra hästägare. Även av den anledningen finns alltså folk på plats dagligen, och i hyresavtalen ingår också att ta ut och in, mocka och utfodra klubbens egna hästar. Flera kvällar i veckan har man ridgrupper som sköts av klubbens 2 anställda, och ibland av någon inhyrd instruktör. Några kvällar är också vikta för hoppträning. Tre timmar i veckan är det även skötsel och underhåll av ridhusets golvbeläggning, som består av en porös sågspånsblandning. Evelina Borglund, en av klubbens styrelseledamöter, förklarar hur man går till väga för att börja rida via klubben:

–Det är bra om man ringer eller mailar först, och kontaktuppgifterna finns på vår hemsida www.rkostjamten.se Länk till annan webbplats. . Sedan hör någon av våra instruktörer av sig för att prata om vilken nivå som är lämplig, och så bjuds man in till ett prova på-tillfälle. Kläder får man hålla själv, men övrig utrustning finns att låna. Och så behöver man bli medlem i klubben, för då är man försäkrad via Svenska Ridsportsförbundet här på anläggningen. Varje kväll har vi också en eller flera stallvärdinnor på plats. Man får mycket för medlemsavgiften och ridavgiften, men samtidigt ingår också en hel del ideellt arbete, som i och för sig bidrar till den fina gemenskap vi har i klubben, förklarar Evelina.